Hoppa till innehållet

Alternativen

SKB AB har medvetet genom åren undervärderat kunskapsläget för andra alternativa metoder och avfärdar dessa på svaga grunder.

Oss har ansett att kärntekniklagens krav på slutförvaring av kärnavfallet rimligen måste omprövas, och att samhället formulerar en ny tydlig målsättning med projektet och ger tydliga direktiv för urvalskriterierna för metodvalet.

Om det högaktiva avfallet även fortsättningsvis ska slutförvaras och göras oåtkomligt, bör en förlåtande teknik väljas. Oss menar då att alternativet djupa borrhål ligger närmast. Ska däremot kärnbränsleavfallet ses som en framtida resurs, så bör det förvaras i kontrollerade torra förvar och då kan DRD vara en lämpligare metod.

Transmutation är ingen alternativ metod till slutförvaring, eftersom även transmutation ger upphov till avfall som måste slutförvaras. Transmutation är möjligen endast aktuellt i ett fortsatt framtida kärnkraftsamhälle.

Bakgrund

I dag kräver kärntekniklagen att det uppkomna avfallet ska slutförvaras och att man ska förhindra olovlig befattning av kärnavfall som utgörs av använt kärnbränsle. Kärntekniklagen däremot ställer inga krav på att den miljömässigt bästa metoden ska väljas, utan säger endast att en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i tillståndsansökan.

Kärntekniklagens koppling till miljöbalken och dess s.k. hänsynsregler, kräver att bästa tillgängliga teknik (BAT) ska användas. Och gällande strålskyddsföreskrifter kräver en optimering av strålskyddet.

Ur vårt miljöperspektiv tolkar vi detta som att industrin ska söka en slutförvarsmetod som minimerar risken för olovlig befattning med av avfallet. Och man ska söka den metod som ger det bästa strålskyddet.

Den valda metoden

KBS-metoden lanserades på 1970-talet i enlighet med den tidens miljömedvetande. En politisk låsning vid den tiden möjliggjorde att kärnkraftindustrin och deras avfallsbolag SKB AB kunde välja att endast arbeta med ett metodkoncept – KBS-3-metoden.

(Läs mer under Historik och under Metodvalet)

Sedan dess har miljölagstiftningen skärpts och Sverige har anslutit sig till EU. Miljöbalken och EU:s MKB-direktiv kräver numera att avfallsbolaget även ska redovisa jämförbart underlag för alternativa metoder. Man ska också ange de miljömässiga skälen till varför man har avfört dessa till förmån för den valda KBS 3-metoden.
SKB AB:s tillståndsansökan har bedömts av Stålsäkerhetsmyndigheten som 2013 begärde kompletterande redovisning av alternativet djupa borrhål. Avfallsbolaget menade i sitt svar att det behövde man visst inte, eftersom länsstyrelsen i Uppsala län och regeringen har accepterat KBS-3-metoden som det enda metodalternativet i tidigare bedömningar.
Läs mer på www.mkg.se 

Metodalternativen

De alternativa metoder som avfallsbolaget har tagit upp i samrådsprocessen är…

  • DRD – Dry Rock Deposit – Kontrollerad och övervakad torr förvaring i bergrum.
  • Djupa borrhål – Slutförvar 2-4 km ned i berggrunden, under nivån för cirkulerande grundvatten.
  • Transmutation – upparbetning av avfallet i nya kärnreaktorer, vilket omvandlar kärnbränslet till ett farligare avfall, men till en mindre mängd som kräver ”bara” ca 1000 år slutförvaring.

DRD avfärdas av SKB AB för att det kräver övervakning och för att metoden inte är en metod för slutförvaring.

Djupa borrhål avfärdas av bolaget för att tekniken är outvecklad, för att avfallskapslarna inte kan återtas och för att metoden enligt bolaget inte har några fördelar jämfört med KBS-3.

Statens strålskyddsinstitut SSI har däremot ansett att alternativet djupa borrhål bör ses som ett genomförandealternativ enligt miljöbalkens krav, och att avfallsbolaget bör presentera en säkerhetsanalys av alternativet. (SSI: yttrande över FUD-98)

Oss menar att SKB AB medvetet undervärderar kunskapsläget om djupa borrhål. Borrtekniken är idag så utvecklad att metoden är realistisk och möjlig att genomföra. Därmed är det uppenbart att den kan anses vara miljömässigt bättre än KBS 3-metoden.

Transmutation är inget alternativ till slutförvar, eftersom transmutation handlar om nya kärnkraftverk som även de alstrar avfall som kräver slutförvaring. Även SKB AB anser att transmutation inte ska ses som ett metodalternativ, men stöder ändå transmutationsforskningen sedan många år tillbaka. Bolaget bidrar därmed aktivt till att stödja de krafter som verkar för fortsatt drift och en utbyggnad av det svenska kärnkraftprogrammet. Genom att SKB AB ändå tar upp transmutation i alternativredovisningen, flyttas fokus från realistiska metoder i alternativdiskussionen.

Nya förutsättningar för metodvalet

Kärnkrafts- och kärnavfallsfrågan är så politiskt kontroversiell, att ingen regeringsbildning har velat ha upp frågan på bordet. Det har medfört att kärnavfallsprojektet har kunna utvecklas utan tydliga politiska direktiv och utan att det ställts krav på att projektet ska anpassas till gällande miljölagstiftning och miljömål.

I dagsläget finns det politiska krafter som förespråkar utbyggd kärnkraft i Sverige och det svenska förbudet mot att utveckla ny kärnteknik har hävts. Fjärde generations reaktorer är på tal som framtidens miljövänliga energikälla, och det är reaktorer som i teorin kan drivas på dagens kärnbränsleavfall.

Det nya politiska läget skapar enligt vår mening rimliga förväntningar på att även kärntekniklagens krav på slutförvaring av kärnbränsleavfallet ska omprövas. Det vill säga om det utbrända kärnbränslet ska ses som ett avfall, eller som en framtida resurs.

Samtidigt finns det politisk krafter som talar för en avveckling av kärnkraften, men avfallsproblemet kvarstår. I dag lämnar de svenska kärnkraftverken efter sig ca 1/2 tom högaktivt avfall per dygn. Det finns redan ca 7 tusen ton i mellanlager och 5-6 tusen ton till kommer i fall reaktorerna körs tiden ut utifrån sina nuvarande tillstånd.

Den miljömässigt bästa metoden

Bland miljöorganisationer finns två tydliga linjer, som båda syftar till att minimera riskerna för miljön.

  • Förvara det använda kärnbränslet under kontrollerade former, och
  • Slutförvara avfallet med förlåtande teknik

Den miljömässigt bästa metoden kan vara en metod som ger full kontroll över avfallet/resursen och möjlighet till återtag. Det kan även vara en metod som minimerar riskerna för olovlig befattning och som optimerar strålskyddet.

I det första fallet är DRD troligen det miljömässigt bästa alternativet. I det andra fallet måste man söka en metod som bygger på förlåtande teknik. Det vill säga en teknik som minimerar riskerna om tekniken inte fungerar som det var tänkt. Då gäller alternativet djupa borrhål. Alternativet KBS-3 är och förblir en omodern och otillräcklig metod.

Förlåtande teknik

Med förlåtande teknik menas en teknik/metod som orsakar minimalt med skada, även om det visar sig att tekniken inte fungerar som det var tänkt. Ett exempel på förlåtande teknik är mitträcken på vägarna. Eftersom man inte kan eliminera olyckor på vägen, väljer man en teknik som är avsedd att minimera konsekvenserna när olyckan sker.

KBS-3-metoden är ingen förlåtande teknik, eftersom grundvattnet ofelbart blir radioaktivt nedsmutsat vid läckage från slutförvaret.

Oss och våra samarbetspartners i MKG menar att metoden djupa borrhål kan vara den förlåtande teknik som efterfrågas som jämförelsealternativ till KBS-3-metoden.

Djupa borrhål

Undersökningar från olika djupborrningsstudier i världen visar att grundvattnet långt ned i berget kan vara miljoner år gammalt. Man säger att sådant vatten är stagnant, att det inte rör sig uppåt och blandar sig med ytligare cirkulerande grundvatten. Orsaken är den höga salthalten, som gör att vattnet är tyngre än det ytliga och mindre salta grundvattnet. Från studier i Sverige kan man se att stagnant grundvattnen kan finnas från ca 1000 meter och nedåt.

Detta är själva grundidén och förutsättningen för metodalternativet djupa borrhål. Kan man lösa borrtekniken, så hamnar avfallet i en grundvattenmiljö som hindrar radioaktiva ämnen att transporteras upp till biosfären och vår miljö. Man förlitar sig på naturliga barriärer i form av grundvattnet och blir då mindre beroende av de tekniska barriärernas (kapsel och buffert) långsiktiga funktion. Med andra ord en förlåtande teknik.

Oss och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning MKG har tagit fram en uppmärksammad rapport om djupa borrhål, vilken har lett till fördjupade diskussioner kring borrteknik och annat. Det har och indirekt lett till att regeringen nu har begärt kompletterande redovisning från avfallsbolaget. Läs MKG:s rapport om djupa borrhål

Borrteknik

Borrindustrin anser att borrtekniken i dag är så utvecklad att alternativet djupa borrhål är tekniskt genomförbart. Tekniken att borra så vida hål tills sådana djup är idag inte framtagen, men det beror på att den tekniken inte har efterfrågats ännu. Kärnavfallsrådet har tagit fram en rapport som belyser dessa frågor – Deponering av kärnavfall i djupa borrhål. Leif Bjelm, Lunds Universitet 2007.