Hoppa till innehållet

Miljöperspektivet

Oss företräder ett miljöperspektiv i slutförvarsprocessen. Vårt övergripande mål är att skydda grundförutsättningarna för allt liv på jorden – rent vatten, ren luft och ren jord.

Radioaktiva partiklar från kärnkraftavfallet kan orsaka hälsoproblem i tusentals år framåt. Denna problematik kan jämföras med den kring vår användning av fossila bränslen och dess konsekvenser för det framtida klimatet. Det kan även jämföras med västvärldens överutnyttjande av jordens resurser, på bekostnad av den fattigare världens möjligheter.

Miljöproblemen kring kärnkraften är därför i grunden ett moraliskt och etiskt dilemma. Och det ansvar som kommer av den medvetenheten som måste styra hanteringen av problemet.

Läs mer under Kärnkraften

 

Egenintresset

Miljöperspektivet i kärnavfallsfrågan innebär även att miljöorganisationer till skillnad från andra aktörer inte har något egenintresse i frågan.

Kärnkraftindustrins intresse är i första hand att säkerställa drifttillstånden vid kärnkraftverken. Det innebär att SKB AB inte kommer att ge stöd åt synpunkter och kritik som kan riskera att den valda metoden ifrågasätts.
Kommunpolitikens primära intresse är att medverka till utveckling och tillväxt i kommunen. Det innebär att kommunen knappast kommer att ge stöd åt synpunkter och kritik som riskerar att den valda platsen (Forsmark) ifrågasätts.

Miljöorganisationer värderar däremot projektet endast utifrån målet om en miljömässigt långsiktig hållbar utveckling. Vi stöder oss på försiktighetsprincipen och våra verktyg är miljölagstiftning, antagna miljömål, politisk påtryckning och opinionsbildning.

Hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling definierades tidigare som att framtida generationer skulle ha samma möjlighet som vi till utveckling. Fokus låg på tillväxt och utnyttjandet av gemensamma resurser.

I takt med ökad miljömedvetenhet och att begreppet hållbar utveckling har skrivits in i miljölagstiftningen, är begreppet på väg att få en annan innebörd. Det handlar idag mer om att vi ska hushålla med användningen av gemensamma naturresurser och inte belasta miljön på sådant sätt att framtida generationers grundläggande behov äventyras.

I praktiken handlar miljöperspektivet om att skydda grundförutsättningarna för allt liv på jorden – rent vatten, ren luft och ren mark.

Försiktighetsprincipen

Försiktighetsprincipen är ett begrepp som kommit av en etisk moralisk diskussion om vårt ansvar inför kommande generationer. Begreppet handlar om att förhålla sig ödmjuk till osäkerheter och risker.

Detta är något som vi omedveten och självklart gör till vardags, inte minst som föräldrar. Vi avstår vanligtvis hellre från en handling, om handlingen kan innebära risker för våra barn. T.ex. att ta med sig barnen på ens egna aktiviteter på osäkra isar. Försiktighetsprincipens konsekvens innebär att vi ska avstå och själva drabbas om det finns osäkerheter och risker som skulle kunna drabba andra.

Ett närliggande och relevant exempel på detta är ett yttrande i miljödomstolen från 2005, där man inte kunde tillstyrka Ringhals begäran att höja effekten i kärnkraftverken. Miljödomstolen byggde sitt yttrande på hänvisning till just försiktighetsprincipen. De menade att även om riskerna för att en allvarlig kärnkraftolycka är mycket små, ansåg miljödomstolen att konsekvenserna för allmänheten av en sådan olycka skulle vara helt oacceptabla. Miljödomstolen ansåg därför att verksamhetsutövaren skulle drabbas i stället för allmänheten. Det vill säga att ansökan inte godkändes.

Miljöperspektivet på slutförvarsprojektet

Betraktar man slutförvarsprojektet utifrån en miljömedveten definition av hållbar utveckling och med stöd av försiktighetsprincipen så blir problematiken tydlig.

  • Det är inte förenligt med hållbar utveckling och försiktighetsprincipen att producera miljöfarligt avfall som utsätter kommande generationer för hälsorisker.
  • Det är inte förenligt med hållbar utveckling och försiktighetsprincipen att deponera högaktivt avfall i grundvattenförande berg, utan möjlighet till framtida kontroll.
  • Det är inte förenligt med hållbar utveckling och försiktighetsprincipen att förlägga ett slutförvar av KBS-3-typ till kustområden. Det finns osäkerheter kring riskerna med det salta grundvattnet och det finns osäkerheter om en kustlokalisering kan innebära förkortade strömningsvägarna vid läckage (se Platsvalet och in-och utströmning).

De svenska kärnkraftverken genererar ca 1/2 ton använt kärnbränsle per dygn. Oss menar att vi måste sluta att producera detta farliga avfall. Vi menar vidare att miljömässigt bättre metoder ska redovisas för en jämförelse med KBS-3-metoden. Valet måste i första hand stå mellan en metod som ger möjlighet till kontroll och återtag, eller en slutförvarsmetod som bygger på förlåtande teknik.*

* Förlåtande teknik innebär att man väljer en lösning som tar hänsyn till att den valda metoden kanske inte fungerar som det var tänkt. Se mer under Metodvalet.